förra veckan
himla skitvecka.

samtidigt sådan himla himmelsvecka.

kan inte lyssna på något annat än ålen, allt annat låter som kräks i mina öron.

på tal om kräks, har jag torkat en annan.. nä två andra människors kräk denna vecka. något som gjort mig både äcklad, och liksom.. givit mig en insikt av att, hur sjukt det än känns är det så litet litet litet i jämförelse med resten av livet. 

liksom get over yourself kroppen är kroppen spya är spya. en torkar sina medmänniskors spya när de är i nöd. 

aldrig har jag sett sådan panik som i blicken av det ettåriga barnet som just spytt sin första kaskadspya och vänder sig till mig i hopp om tröst och med en "vad händer med mig, anna?! make it stop"-blick och jag bara vänder barnet bortåt för att undvika spya åt mitt håll. stryker hen över ryggen och hoppas på bättre(ej kräksjuke) tider.

nästa vecka: del 2- löss på förskolan. 

nej. det vet jag ju inte. dock verkar inget omöjligt i nuläget.

shit happens.

ps. 1 hur sjukt att amason ska till umeå open när jag skrev detta innan jag visste att de skulle komma. ålen är ju amason!

ps. 2

träffade denna i fredags

sjuk upplevelse, kände först ba va ska jag träffa cajsa? sedan kom hon till mötesplatsen å då ba: tears and feelings